Max Liberty är en halvblodsvalack, även kallad Max, som föddes den 16/6-14. Han är efter Last Liberty – Daytona VLD. Min alldeles egna uppfödning och därför väldigt speciell för mig. Han har varit utlånad till en familj i Sthlm som sällskapshäst ifrån hösten 2015 fram till midsommar år 2017. Därefter arbetade jag med honom under sommaren och red in honom. Vill inte påstå att han blev inriden då, men i alla fall insutten. Riktigt trevlig kille. Vi har tagit det väldigt lugnt med tanke på att han var väldigt undernärd när jag hämtade hem honom på midsommarafton. Vill inte att han får några men i framtiden, så jag har i stället fokuserat på att göda upp honom samt stimulerat honom mentalt. Han la på sig vikt väldigt snabbt så jag hoppas att han har chans att växa i fatt lite. I slutet av augusti månad år 2017 körde jag honom till en familj i Karlskoga där han kommer agera sällskapshäst igen. Han var kvar i Karlskoga till slutet av juni månad år 2018, då var det åter dags för honom att bli inriden och denna gång på riktigt. Hade honom uppstallad på Boxholms Ridklubb. Inridningen gick framåt under sommaren och hösten men kände under senhösten att han skulle förtjäna en vila och smälta allt han hade lärt sig. Han lånades därför igen ut den 4/11-18 som sällskapshäst till en kvinna i Rinna (Östergötland). Den 1/6-19 fick jag åter hem honom till Boxholms Ridklubb. Nu är han en trevlig valack som går lektioner på ridklubben några dagar i veckan. Vi har startat dressyrtävlingar under sommaren/hösten 2020 och placerat oss i LC. Jag tränar kontinuerligt med honom för min dressyrtränare Marit Hall och om tävlingar kommer i gång i år är planen att starta LA. Jag hoppas och tror fortfarande att han kan bli en fälttävlanshäst men vi har en del jobb kvar i hoppningen. Han hoppar betydligt bättre på terränghinder än på banhoppningshinder i nuläget.
Efter en tid som lektionshäst med alla möjliga ryttare tappade Max framåtbjudningen. Han blev en slöfock och verkade inte tillfreds med livet. Bröt samarbetet med ridklubben omedelbart. Vi fortsatte att tävla en del så jag debuterade LA i dressyr, inte med några bra procent men en okej första start. Vi tog fälttävlanskortet och debuterade på en hopptävling. I hoppningen hade Max framåtbjudningen, men inte i dressyren i ridhuset. Insåg att vi båda kanske måste gå vidare på varsitt håll. Jag ville framåt snabbare än vad vi presterade tillsammans. Snällare samt tryggare häst som ändå är välutbildad är inte lätt att hitta. Hittade till sist en familj som var perfekt för Max. Den 28/8-22 såldes han till en familj i Kristinehamn. Han har det jättebra hos dem och jag har hälsat på honom hos dem. Klart jag saknar honom men jag vet ju att han har hittat hem och den känslan värmer mitt hjärta.